Lilla, älskade hjärtat.. Du växer dig större och starkare varje dag och min längtan efter dig likaså. Vissa minuter och timmar är nästan outhärdliga. Jag saknar dig – jag saknar dig fastän du bor och lever i mig. Jag älskar dig så mycket fastän jag egentligen inte har träffat dig.
Igår kväll när vi låg i sängen så skrattade jag och grät om vartannat för du är så rolig och du är så söt. Dina buffar, sparkar och allt vad det är är så mysiga, så underbara, så söta. Jag är så nyfiken på vem du är och hur du ser ut. Hur det kommer bli att få känna din kropp mot mitt bröst den dagen du tittar ut, hur det kommer vara att få se in i dina ögon. Mina tårar forsar ner för kinderna av att bara skriva denna text – av kärlek, glädje och längtan.
De två gånger som din pappa och jag har fått se dig på ultraljudsskärmen och den gången vi fick höra dina hjärtslag spelas upp i mina tankar varje dag. Den första gången vi fick se dig är helt klart den hittills bästa dagen i mitt liv. Jag kan inte sluta le när jag tänker på din lilla näpna kropp och dina söta små händer som kliade ditt ansikte, när du nyfiket vände ditt lilla ansikte mot oss när vi försökte få en blick på din profil och när du sträckte på dig så att vi fick oss en riktig titt på din lilla hals. Vi fick kika på alla dina små kroppsdelar och ditt lilla, lilla hjärta som slog så fint. Jag kommer aldrig någonsin glömma det.
Idag är det 86 dagar kvar tills din beräknade födsel och jag hoppas att de dagarna kommer gå fort. Du är så obeskrivligt välkommen till oss vår älskade bebis, vårt älskade barn. <3