Willie Nelson – Always on my mind
Nyligen hemkommen från bio med familj och släkt (mamma, pappa, Isac, mormor, morbror Patrik, moster Åsa och kusin Bea). Vi kollade på “En man som heter Ove” och jag kan lätt säga att den är (i mitt tycke) en av världens finaste filmer! Så sorglig, rolig och fin! Jag hade knappt ett öga torrt under hela filmen kan jag lova er. Den tog upp så många känslor och fina scener så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.. En nackdel med att vara jag är helt klart att mina känslor verkligen kan ta överhand – att grina som en stolle till en film på bio eller att bryta ihop för att trafiken samarbetar och flyttar på sig när en ambulans kommer i full suling för att rädda liv är inga konstigheter för mig. Grinar såååå lätt för allt och ingenting som jag tycker är fint och känsloladdat haha.. Stackars min gubbe kan jag säga 😉
Hur som haver så såg vi alltså på “En man som heter Ove” på bio ikväll och jag vill bara säga att jag tycker att den är sjukt sevärd och fin! :)<3
I övrigt så har det inte hänt så mycket idag. Gubben och jag hade en mysig frukost och sen fortsatte vi med massa mys efter frukosten också. Städa har vi hunnit med också. Inte mycket annat. En slappardag helt enkelt. Imorgon däremot är det rediga tag i skolan och sen på kvällen blir det lite mys hos familjen Kristoffersen/Isacson på Vadbacken! Så koseligt!
Puss och kram på er kära vänner och sussa sött inatt! Det ska tydligen inte jag göra för gubben är fast bestämd över att vi ska påbörja något datorspel som han vill att vi ska spela tillsammans.. haha.. 😉
Och jaaaa! Jag är ÄNTLIGEN igång med bloggandet igen! En ny dator och ett gladare humör gör susen för bloggen kan jag säga haha!