Åh jag vaknade verkligen på helt fel sida idag! Supertrist. Har fått dåligt med sömn (både tids- och kvalitetsmässigt), Isac gjorde mig irriterad som fan i morse, håret såg kaos ut. ögonen kliade och återigen så har jag ingen lunch till jobbet. Till råga på allt så höll jag på att kvävas i min utomhus-outfit, jag gick nästan in i både grannen och hans lilla hund när jag skulle gå ur hissen, hörlurarna fastnade i ytterdörren ut, flög ur öronen och hängde kvar i handtaget, det tog mig alldeles för lång tid att hitta en viss låt jag letade efter på Spotify så jag kom för sent till jobbet (typ 5 min men ändå) och av musiken blev jag ändå bara deppig och kom in på “dags att förändra livet”-tankar, vilket jag inte har tid att varken tänka på eller ta tag i just nu då jag redan är i en fas där livet kommer att förändras (saker som jag redan har planerat/är igång med att göra alltså). Och juste ja – och glasögonen immar igen så fort jag andas när jag går utomhus så jag ser knappt vad jag sysslar med eller vart jag går. Fumlade med nyckeln till kontoret ett bra tag innan jag lyckades få in den i låset och vrida om..
Förresten! På tal om mina ögon och att dom kliar så ska jag passa på att tala om att det inte alls verkar vara en ögoninflammation (i alla fall inte längre) och det som är problemet nu är istället irritation pga. allergi. Det säger i alla fall en läkare. För att dra allt kort (läs långt) så har jag varit hos två olika läkare tre gånger de senaste typ två veckorna.. Först fick jag ögoninflammation av bakterier konstaterat, fick då en svag variant av ögondroppar, behandlade mig med kuren och sen blev jag bra. Två dagar senare var det igång igen så jag gick tillbaka till Vårdcentralen, tog en bakterieodling och fick en stark ögonsalva (antibiotika). Behandlade mig med den kuren men blev inte ens efter sex dagar bättre så gick tillbaka till VC en tredje gång. Träffade då en annan läkare som sa att bakterieodlingen visade att det inte var några bakterier och han undrade varför jag tog salvan.. “Jo för att den förra läkaren inte hörde av sig och sa att jag ska avsluta kuren” sa jag.. “Dumt” sa den andre läkaren.. Jodå så att eh.. Denna gången fick jag i alla fall höra att det antagligen var en infektion pga. allergi så jag fick ögondroppar utskrivet istället. Suck.. Nu har jag hur som haver gått på den kuren sen i torsdags och jag känner mig inte överdrivet bättre. Visst, ögonen kliar inte alls på samma nivå längre men de är fortfarande röda och irriterade.. Åhhhh vad trött jag blir.
Nej nu har jag gnällt tillräckligt tycker jag. Dags att ta till “mitt liv är fantastiskt i alla lägen”-inställningen så att jag kan fortsätta dagen och faktiskt ta mig igenom den levande. Haha nej då. När allt kommer omkring så är det ju ändå så att mitt liv ÄR fantastiskt – jag har ett (två) jobb och en familj, jag har fina vänner, jag har funnit mitt livs kärlek som jag dessutom har äran att då dela lägenhet och liv med, jag ska snart ut på ett äventyr jag har drömt om sen barnsben och jag börjar även komma underfund med hur jag vill att mitt liv ska vara, vad jag ska göra de närmsta åren och vad jag tycker är viktigt. Jag ska vara så jävla nöjd, och det är jag, över mitt liv. Jag har så mycket fint omkring mig egentligen, men det är lätt att bortse från det och ibland bara se det negativa.. Man kanske inte har och gör alla ting i världen som man vill, men att ha sina nära och kära runt omkring sig, att få älska och att vara älskad och att få vara fri att välja och vara, det är – enligt mig – det viktigaste och värdefullaste här i livet. Ibland letar man efter saker som man faktiskt redan har.. Hur kan man vara så blind? Oj, detta blev djupt..