Then we’ll talk

Btw nu ska det rasas i vikt här alltså. Kan inte fortsätta att se ut som
den klump jag gör nu. Nää det går inte an. Promenad varje dag resten av
veckan och slim-mat, så löser det sig nog (ska ju fortsätta promenera gärna varje dag framöver oxå, men när skolan börjar så blir det nog lite tuffare). Nu börjar ju skolan snart och
allt. Man måste ju bli lite fit. Plus att vi ska till Malta och jaa.. u
name it. Fast huvudsaken är ju att man ska trivas med sig själv, right?
Och just den meningen fick mig att tänka på ett inlägg av Katrin Zytomierska där hon skrev om just typ det:

“Jag vet att det är många som läser min
blogg som är feta. Folk är generellt det har jag märkt. Jag var på
Grönan här om dagen. Jag rör mig ju inte så mycket utanför Östermalm
och på Östermalm är folk väldigt smala. Det är därför som jag känner
mig grotesk just nu. Jag vet att jag inte är enorm och i era mått så är
jag kanske helt normal. Men allt handlar om hur man mår och hur man
trivs med sig själv. När jag ser mig själv i spegeln så vill jag känna
glädje. När jag provar kläder vill jag känna mig snygg. När jag går på
stranden vill jag känna mig avslappnad och bekväm. Det är krav som jag
ställer på mitt liv.
” –
Resten kan läsas på http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=28711&beid=1422776.

Jag tyckte att det var en sjukt bra text som hon skrev, och jag känner att det passar in på mig perfekt. Jag fattar inte varför folk ska lägga sig i hela tiden heller. Typ “du är redan smal”, “nej du är normal”, “sluta tänk så”, “du äter ingenting”, “jag tycker att du är fin” osv. Det är bara meningar. Jag tycker inte att det är så. Jag är inte nöjd, än. Jag vill känna den där glädjen som Katrin skrev om. Det är mitt liv, inte ert. Ibland känns det som att vissa bara säger som de säger för att de själva vill vara mindre. För att de inte vill unna mig att jag har lyckats gå ner sju kilo. För att de inte vill känna sig hotade, eller något. Man blir bara arg på sånt. Var glad för min skull? Och när folk frågar om mina mål och sånt, så säger de bara att “det är anorektiskt” eller “det är farligt”. Men vet ni vad? Jag är typ tio centimeter kortare, minst, än alla mina vänner, och det finns då en anledning till varför jag kan väga som jag gör/vill och inte alla andra. För är man kortare får man väga mindre. Så är det bara.

Förresten, jag och pappa pratade om att börja simma i badhuset igen förresten. Det skulle vart något. 🙂 Man får faktiskt sjukt fin kropp av att simma. Alltså, av att simma lugnt och fint. Motionsimma, med andra ord. Om man simmar på andra sätt så blir man ju biff, och det vill jag ju inte, haha.

Godnatt nu allihopa. Nu ska jag beställa kläder från H&M och Halens med mor min. Puss o kram.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *