Ja, man kan ju undra.
Bara för att jag har varit så sjukt himla lycklig de senaste dagarna nu så ska man såklart bli nedknuffad igen. Inte överdrivet ovanligt, men i alla fall. Tänkte att jag kanske kunde få stöd denna gången, men nej. Hade det jobbigt igår, men nej – inget stöd då heller (det är väl mycket roligare att vara hemma och bry sig om annat). Jag vet egentligen inte varför jag blir så besviken varje gång. Jag förväntar mig alltid något även fast jag vet att jag inte borde det, för att det ändå inte blir nåt av det.
Vad ska man göra egentligen?
Ja, man kan ju undra.